the white thrash junta

...men då är det bara att ta nya tag. Rycka upp sig och se det positiva med det hela. Vi på juntan är ödmjuka och ickebittra som alla vet. Hey liksom! vaddå, en cykel rakt i fejan, det är ju toppen! Bäst jag ordnar en karneval!

Wooooooooooooooooooooooooo!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!11111 WWwoooooohoOooOOOOOoOOo!!!

Det här med sociala koder är svårt. Jättesvårt! Vi vet aldrig riktigt hur vi ska bete oss bland folk. Vi brukar planera att ta i hand, pussa på kind å referera i förbifarten till nyavågenfilmer men i slutändan när det gäller är vi introverta och luktar kropp. Folk ser snett på oss, kallar oss namn och byter sida när de möter oss. Men vi är för dumma att fatta vinken, vi tror det är för att vi är populära. Knäppt va?

Kungen av neobuskis Ben Stiller vi kröker våra nackar i stum beundran inför ditt komiska snille! Vi döper våra barn till "Kungenavneobuskisbenstiller"! Puss på dig Ben!

Huvva vad snabbt det möglar nuförtiden. Jättesnabbt! Rötmånad säjer en del. Må så vara, men allt kött ska bli hö har livets hårda skola lärt oss. Det är helt naturligt vettu, inget att oroa sig för. Mögel är också människor! Idag tog vi oss i kragen och tömde den där kastrullen med pasta som stått på köksbordet och mognat en vecka nu. Så MYCKET gröngrått lurv det får plats i en kastrull. Tossigt! Vi passade på att tömma kattlådan med. Vi hade tänkt diska också men man ska inte överdriva. Vi tar det en annan dag. Imorn kanske.

Umjefär femtitvå prossent av juntans reddaktjon har spelat en komser igår, och det var kul. Folk gillade det och skrek "braaa". Då spelar det ingen roll att man har blivit dumpad, nobbad och aldrig har 6. När man står där och pumpar på scen så känns det som att man är "top of the line" och "ain't no nigga can't top this muthafukkin game" och "nisse med den bästa jävla mopeden". Men det faktum att ungefär 66% av juntans redaktion var bakade och inte ville gigga gör inget heller. Vi är bara jävla människor. Trots jävla allt. Fuck it! Kill!!

okej såhär är det. ungefär 50% av juntans medlemmar har precis fått nobben (de andra 50% har som alla redan vet blivit dumpade). det är med andra ord ganska synd om oss. eller; JÄVLIGT synd om oss!!! kom och tyck symd om oss. kom och lyft oss i dina starka armar och bär oss till ett vackrare land, där inga ogräs gror, där inga onda tankar bor, där inga fula bajskorvar fastnar under våra skosulor... vi vet att du kommer fixa det, vi väntar på dig... vi vet att du har en telefon, och vi vet att du är jävligt teknisk och kommer ringa oss en vacker dag. då kommer vi svara. lita på det!

wohoooo! fan va gött! jättegott jag lovar... godast i hela världen! det är sant!!! eller alltså kanske inte lika gott som VÄRLDENS godaste smak i hela världen... nej det är inte troligt. men ändå, ganskla gott... jorå, det var det. gott gott som satan. veckans klubba för fan! okej, sköt om dej grabben, du är fin som fan asså! jag gillar dig. sånna grabbar som du växer inte på trän asså... sköt om dig. ta det lugnt asså, sköt om dej. ta det lugnt...

asså vi på juntan är helt överens. taco är tacky! finns ingen idé att du käftar emot. det bara är så... lita på oss, asså vi vet. okej, han är skön, han är snygg, han har allt som inte vi har... men va fan... skärp till dig, tänk efter... han är tacky! T A K K Y ! morsan ringde och sa det, så det är sant. men ändå, vi är inte omöjliga, han är kool, han är schyst, han är fin som snus... MEN vi kan inte hoppa över fakta och sånt där. vi är ju för fan bygda av fajkta... eller tja kanske inte, men änmdå, fan... du växer ionte på träd hörru... hör du det!!!

Vi har provat allt! Vi har gett er rosa blommor, vi har ömt viskat era namn och gett er massage på löpande band och vi har varit extremt duktiga i sängen. Vi har varit på spökjakt och vi har lekt forntiden. Vi har tillåmed kört med hot. Det var inte rent spel, vi erkänner. Men vi var desperata! Men inte tänkte vi på Fabio för en sekund, det var bara tomma hot. Våra huvuden var fulla av ER fattar ni väl. Vi klarar inte av nakna karlkroppar har vi ju berättat. Men vad gör vi nu då som de hopplösa romantiker vi här på juntan är? Ska vi vackert sitta och snyfta och snörvla och fullt ut odla våra mediokra sårade manligheter, allt medan ni åker runt och träffar massa skönt exotiska och lyckade män som får er att vibrera av gunst. Nej! Vi har provat allt och vi har fått nog. Eller tja, kanske inte provat ALLT... Fabio var trots allt ett tomt hot som sagt. Det är sant!!! Men nu har vi i vilket fall varit i kontakt med Otto Muehl och han stödjer oss fullt ut i vår strävan att starta ett nytt Friedrichshof här i sköna nord. Så från och med nu är det vi som med salig blick börjar smörja in oss med slakteriavfall och knulla runt som kaniner, helt utan känslor, ansvar eller moral. Det är vår plikt! Det är vårt kall! Tillsammans ska vi skapa den nya fria människan. Och vi tänker fan inte låta er stå i vägen. Nej, ta er häxkonst och falskspel till nästa lättlurade stackare. Vi är fria och har våra blickar riktade mot framtiden. Nu kör vi!

En skön grej man kan göra om man tycker att "det är mycket nu" är att helt enkelt bestämma sig för att det inte är nu, nu. Det är då, nu. Som det glada gänget på bilden. Dom orkade inte med allt snack om Irak, så dom bara "Nej nej, det är inbördeskrig nu, och Nordstaterna har inte vunnit. Sydstaterna ska vinna, Jippiiii!!!" Och dom ser ju inte direkt ledsna ut va? Här på juntan tycker vi ibland att det är stenåldern, ibland att vi sitter i rökrummet på Hindenburg 1933. Det är lite vad som faller oss in. Vi gillar att leva i förnekelse. Elräkning? Jag har för fan mammutjakt att tänka på!!

Nämen, vad har ni för er på juntan egentligen? frågor folk oss stup i kvarten. Det haglar frågor av typen: hur går det för er? Funkar det på tjejfronten äntligen eller? Är Fabio verkligen sådär snygg eller är det bara trix? Gemene man blir helt enkelt nervös och lite orolig så fort det går en dag eller två utan synbar aktivitet här hos oss. Men tro inte att vi ligger på sofflocket bara för att vi inte sitter dagarna i ända och uppdaterar. Nej för tusan! Här är det full fräs både i kropp och själ. Mest kropp. Men ståfräs är inget vi skäms över. Nej tok heller! Så länge alla inblandade är med på det och ingen får märkbara fysiska eller psykiska skador tycker vi det bara är att tuta och köra. Säg det högt - jag har ståfräs och är stolt! Hur som helst, det var inte det det hela handlade om. Vi har ju inte SYSSLAT med den där fräsen, den bara finns där. Helt naturligt. Nej, vi har sysslat med andra mer övernaturliga grejor - paranormal aktivitet. Jomen serru! Vi har samlat bevis. Vi har rubbet på band. Vi ringer snuten vilken sekund som helst! Eller så ringer vi efter Malin Berghagen och snurrar in hela henne i rullband med subliminala baklängesmeddelanden. Hon blir ju naturligtvis LIVRÄDD! Det där falska lugnet hon försöker förmedla under spöktimmen på 4+ har vi sett igenom för länge sedan. Men ändå, hon verkar vara en skön tjej (trots sin nervösa läggning och därpå följande falskspel på bästa sändningstid) så vi ringer henne och kör det där med rullbandet. Och hon liksom, far iväg som ett jehu och bara skriker- HJÄÄÄÄLP ta bort rösterna! HJÄÄÄLP. Och då kommer Tommy den jäveln och skriker och tjoar. Som om det skulle bita på oss, vi som varit på spökjakt och genomlidit värsta bukkake-badet i ektoplasma ja vi bara skrattar åt Tommy den lille tönten. Då tvärvänder han och följer i Malins spår, försvinner bort över horisonten. Annars är väl allt mest som vanligt. Vi drömmer oss bort och längtar efter fagra kvinnor som lyfter oss i sina starka vältränade armar och vaggar oss sakta till sömns medan de viskar ömma läkande ord.

Ett fantasi-äventyr med Hollywoods nya stjärnskott - det kraftfulla tvillingparet David och Peter Paul, som får till och med Arnold Swarznegger att se liten och undernärd ut...

Den där Michelle verkar allt va en riktig knäppgök, eller hur. Skicka lappar till sig själv. Jo jag tackar jag. Tossigt! Fler tossiga lappar hittar du hos Société des Admirateurs

Dr Pepper är så gott!!! mmmmmmmmmmmmmm.... gottgottgott! Finns det godare läsk? NEJ! I världens bästa land USA har de sedan länge sett till så att Dr Pepper har en egen plats i periodiska systemet. sverige brukar ju inte vara sena med att apa efter allt dumt de hittar på där borta (som högertrafik och andra barbariska vanor, heliumballonger tex. USCH!). Varför kan vi inte importera alla bra saker istället? Som Dr Pepper-läppglans. Vavavava?! Varför inte? va!? Det finns inte EN ENDA rimlig anledning till att inte tvinga varje affär i det här avlånga förmyndarriket att sälja Dr Pepper-läppglans. Inte en enda anledning, hör ni det! Det borde vara lag på det. mmmmmmmmmmm DR PEPPER!

Vi är bara människor här på juntan. Trots allt. Vi drabbas av kärleken och vi blir blåsta av densamma. Men inte ger vi upp för det. Nej! Vi tänker fortsätta stånga våra pannor blodiga mot varenda jävla vägg av kärlek vi kan hitta. Å hittar vi dem inte hittar vi på dem. Sånna är vi! Kärlek är konstiga saker har vi tänkt många gånger. Kärleken, denna konstigaste av alla konstiga känslotillstånd. Hur är det fatt? brukar folk fråga oss. Är du sjuk lille vän? Nej, kan vi då ärligt svara, det är kärleken. Vi blir supertossiga. Ja ibland helt skogstokiga ta mej tusan! Först tossiga av lycka, så att vi kastar allt vi har i famnen rakt upp i luften. Jättehögt. Sen tar vi emot det vi kastade med fontanellen. Jättehårt. Sen blir vi yra i huvudet och tänker otydliga tankar och går lite snett. Kärleken får oss att skriva poem och serenader, idka älskog i kohagar och rista in våra mobilnummer på offentliga pissoarer. Vi blir snygga av kärleken. Gillar nya kläder och sånt. Vad snygg du är! händer det då att folk säger. Tack, det är kärleken kan vi svara. Sen blir vi fula. Bara människor, som sagt. Vi blir sådär fula och svarta i synen, du vet. Vi blir sura för att den vi förälskat oss i träffar tidigare pojkvänner, samtidigt som vi knullar med gamla flickvänner. Bara människor. Trots allt.
Men det blir bra sen.

Enligt cirka 50 % av juntans redaktion går det relativt bra för kvinnor just nu. Ett tag var ni bedrövliga, skulle åka till Tyskland stup i kvarten och ville bara veta av oss ibland, när det passade. Vi var schyssta och coola, ställde upp, väntade, blev förvirrade, misstolkade signaler, stod på strategiska platser och var fulla, gjorde armhävningar, försökte välja snygga skjortor, skämtade, såg mystiska ut, brottades med ormar, skickade sprängladdningar rakt ut i rymden utan syfte och mål.
Ni gäspade och gick hem.

Men på senaste tiden har ni varit charmiga och öppna. Ni ger oss hopp ibland, så där så man kan gå i skogen på kvällen och vissla på en liten melankolisk låt och tänka att ens inbillningssjuka hjärna ändå inte är helt havererad.
Ni har inte gjort något speciellt, inte ens petat på oss med pinnar, men ni är så magiska ibland att vi bara gladeligen stryker ett streck över allting, raderar svarta lådans innehåll, blir revisionister och börjar vissla i skogen.
Så nu kommer ett fantastiskt erbjudande till er direkt från juntan:

FABIO KAN VÄNTA

Ni har fått en chans till. Ni har alltså en chans till på er innan vi totalt, hundraprocentigt och med hela vårt hjärta dumpar hela ert släkte för antingen Fabio eller någon extremt asexuell sekt. Erbjudandet gäller endast i två månader.

Joe D´Amato gjorde cirka 200 filmer. Var och en av dem tillräckligt knasig för att fylla en stor koffert full med knas. Det blir 200 stora koffertar med knas det. Ganska mycket! Han gjorde western, postapokalyps, fantasy, kannibalfilm, och en hel massa snusk. Porr, porr, porr. Det var det enda gubben tänkte på under sina sista år i livet. Så till den milda grad att han år 2003 kom med filmen "Sperma Spende", trots att han då ändå hade varit död i fyra år. Vi snackar porrtokig! Men innan gubbfan drog på sig porrbrillorna skapade han fina och trevliga familjefilmer som: Endgame, Ator the fighting eagle, Ator the hobgoblin, 2020 texas gladiators, Death Smiled at Murder + en hel massa olika Emanuelle-filmer. Emanuelle and the Porno Nights, Emanuelle and the Last Cannibals, The Degradation of Emanuelle, Emanuelle and the White Slave Trade, Emanuelle in America, Emanuelle's Perverse Outburst... PORR! kanske du tror. Nej nej nej, det här var ju som sagt innan karln blev porrtokig. D´Amatos Emanuelle-filmer är helt vanlig sleaze. Vanlig sleaze + knaset då färstås. Knas, knas, knas. En hel massa knas. En annan bra sak med D´Amato var hans förkärlek för pseudonymer. För att nämna några av de han använde sig av: Sarah Asproon, Donna Aubert, Stephen Benson, Steve Benson, Anna Bergman, John Bird, Alexandre Borski, Alexandre Borsky, James Burke, Lee Castle, Lynn Clark, O.J. Clarke, Hugo Clevers, Joe De Mato, Michael Di Caprio, Dario Donati, Raf Donato, Romano Gastaldi, John Gelardi, Robert Hall, Richard Haller, David Hills, Igor Horwess, George Hudson, Gerry Lively, Kevin Mancuso, A. Massaccesi, Aristice Massaccesi, Aristide Massaccesi, Aristide Massaccessi, Arizona Massachuset, Andrea Massai, J. Metheus, Peter Newton, Una Pierre, Zak Roberts, Tom Salima, John Shadow, Federico Slonisco, Frederick Slonisco, Fédérico Slonisco, Dan Slonisko, Federico Slonisko, Federiko Slonisko, Frederick Slonisko, Frederico Slonisko, Frederic Slonisko, Frederiko Slonisko, Fred Slonisko, Chana Lee Sun, Chang Lee Sun, Michael Wotruba, Robert Yip...
Man måste respektera sånt!

Ungdomar i utsvängda jeans skapar terror och kaos i Skärholmen Centrum! Ett ungdomsgäng driver runt, dricker öl, antastar kvinnor, rycker väskor och snattar. Nyinflyttade socialarbetaren Harry är plågad sedan hans son ramlat ur en gunga och omkommit när han slagit i asfalten. Hustrun har hamnat på mentalsjukhus. Harry trakasseras av ungdomarna och kommer på en vansinnig idé. Gänget ska avrätta byråkraterna som bär ansvaret för den sterila förorten. Ett kommunalråd mördas och hängs upp som fågelskrämma på torget. En arkitekt muras in i sitt eget verk.
Bra grejer!
Finns att köpa för ynka 29:- hos Klubsuper8:s VHS-utförsäljning.

Här på juntan ger vi oss själva rätten att censurera oss själva och ändra det vi har skrivit om vi känner för det. Det är en jävla tur att vi inte ger ut en papperstidning. Då hade vi gått runt och knackat dörr och krävt tillbaks alla tidningar, gjort överstrykningar och kommentarer med spritpenna, och sedan lämnat tillbaka dem. Ibland blir man så upphetsad av att vara journalist att man knappt vet vad man skriver, det är som ett febertillstånd. Men vi vill ju att allt ska vara perfekt, så därför ändrar vi ibland vissa saker för att hitta exakt den känslan som vi är ute efter. Här är det känslan som räknas. Fingertoppskänslan. Minsta lilla felsteg, och censuren är där. Vi är enormt anala med det vi håller på med. Vi är fanatiska. Vi är "freaks".

I juli 1992 på falukorvens dag slogs alla tiders rekord. På torget i Falun inför 4000 gapande falubor visade Melkers upp en korv som var 80 meter lång och därmed den längsta i världen.

I Japan finns en kille som heter Spectreman och han är hur jäkla bra som helst. Stark, tuff, trevlig, snabb. En bra kille helt enkelt! Och gissa om han är motarbetad. Självklart! Men han fixar biffen. Lita på det.

jo jag tänkte på det här med; det här med.
jag tänkte skriva nåt SPRKMTRL äh! skit i det

Black Sabbath var ursprungligen från Moldavien och jobbade som svensklärare där. De hade nästan inget hår från början, men skickade efter ett medel från USA som de smörjde in hårbotten med.

Hitler och Pol Pot var ute och gick och skulle korsa en väg och Pol Pot blev överkörd, då sa Hitler: kompott så går vi.

Har du tänkt på att det ibland känns väldigt tomt? JÄttetomt. jättejättejättetomt... inte lika tomt som vacuum kanske, men som nästan vacuum. tom tom tom!!! UUuuuuhhh va tomt! Då får man fylla det tomma. Ett fyllt tomt är inte tomt. Det kan ju kännas tomt ändå förstås, men då har man fyllt fel. om man tänker världens största tomma rum, säg lika stort som en mellanstor svensk köping, och så vill man fylla det rummet och gör det med låt säga... ett glas vatten. då har man fyllt fel. Ett glas vatten märks knappt i det jätterummet. Särskilt inte om man står i fel ände av rummet, då finns det ingen chans i helvete att man märker det. En liten liten chans kanske, men den är så försvinnande liten att inte ett enda ATG-ombud skulle vilja ta i den chansen med tång ens. Man tror fortfarande att det är tomt. Då gäller det att tänka om och fylla med rätt grej istället. Glöm inte det.

Pengar kan vara schysst att ha, man kan glida omkring och samla på sig en massa prylar, om man känner för att ha ett stort jävla svärd hemma som man bara hugger i luften med när andan faller på, kan man fixa det, lätt. Hur lätt som helst. Inte lika lätt som att tända en cigg, men nästan lika lätt. Jävligt lätt i alla fall, men nu måste vi komma vidare med det här.

Ibland tycker vi på juntan att pengar kan vara rätt tramsigt också. Liksom "ooooooo jag har mycket pengar, oj vad det prasslar i fickan, titta på min nya stereo, ojojoj visa kort" Bling bling säger en del, som tycker att man ska vara otrevlig och ha stor pillesnopp. Äsch. Pengar är bara bra för en sak, och det tänker vi inte säga vad det är för nåt.

Idag var juntan på apoteket och hämtade ut den årliga dosen av psykofarmaka, sömnmedel och roppar. Nåt som är fruktansvärt irriterande med apotek är att det bara är gammal ruggugglor som jobbar där. Sura tanter med svinborstfrisyr, konstiga röda utslag på kinderna och uppsvällda fötter i vita träskor. Hotfull stämning helt enkelt. Och så fort man vill ha lite medicin måste de samla ihop hela styrkan och konferera i en kvart, som om varje nytt recept är en gåta för dem. Men det här apoteket låg i Lund och de har då fattat precis allt. Där jobbade en riktig sköning till kvinna. Ett praktexemplar med kort rödblond frisyr och ett extremt trevligt humör. Fick jag bli betjänad av denna ljuva varelse då? Skulle inte tro det.

Man får nog helt enkelt acceptera att vi människor letar efter någonting. Ibland känns det som hela expeditionen är ett misslyckande, men man måste hålla hoppet vid liv. En dag hittar vi en planet där alla har ett eget företag som det går jättebra för, och serotoninhaltiga haagen-daas glassar växer på stora träd.

Vad går det egentligen ut på, alltihopa? Ibland tycker man bara att livet är som en blandning mellan en båt och en räkcocktail, en skön slags farkost som man glider fram på, det guppar lite hit och dit, och man säger bara "lalalala".
Men andra dagar är det mer som om någon har gjort en enorm trasselsudd av tjock ståltråd som man har fem minuter på sig att reda ut, annars är man DISKVALIFICERAD, och kommer att tilldelas jumbopris live på satellit över hela världen, för att sedan jobba tretusen meter under marken i en urangruva i resten av sitt liv.
Då börjar det snurra till i kontrolltornet, och VIPS så har man börjat ifrågasätta hela spelplanen, pjäserna, reglerna och företaget som tillverkat det här sällskapsspelet. Vad går spelet ut på? Är det ungefär som Monopol? Man ska ha Strandvägen? Nähä? Ett skämt? Jaha, det skulle förklara en hel del. Jaså, aha nu fattar jag, det är en tävling men kruxet är att man vinner när man kommer SIST. Nähä, inte det heller, är det mer som Trivial Pursuit, att man ska kunna massa fakta? Näha den gubben gick inte. Fludder? Inte lösningen det heller tydligen.

Vi på juntan sitter inte inne på några svar (jo det gör vi i och för sig men vi hade tänkt ge oss in i självhjälpsbranschen i framtiden). Däremot kan man sammanfatta det hela lite snyggt genom att säga:

NÄMEN! DET VAR MIG EN BENIG FRÅGA!!

Ibland har vi på juntan dåliga dagar. Dagar då det liksom inte riktigt går som man vill. Med nåt. Det är sånna dagar det liksom bubblar fram ett hysteriskt skratt ur ens mun och man känner en obändlig lust att slunga på sig värsta John Wayne Gacy Jr-dräkten och visa var skåpet ska stå. Eller kanske köra ett snabbrace och klättra upp i högsta byggnaden man hittar, med en sportväska full med automatvapen. Men vi har ingen vapenlicens. Och särskilt höga byggnader känner vi inte till så många heller. Den där vänstervridna ballefjongen nere vid vattnet finns ju förstås men det är ju sjukt högt och vi som inte ens gillar att klättra. Har vi aldrig gjort. Nej, det får bli ett långsamt envetet arbete i det tysta istället.

Nu jävlar ska vi utmana den här värmen istället. Inte bara hålla på och gnälla om hur varmt det är. Nu ska vi fan se hur varmt det kan bli! Vi skiter väl i lite värme, vi kan dricka brinnande vätska om det ska vara på det viset!! Bränna sig på cigg? Småpotatis!! Lite hetta klarar väl vi!! Varmt? Pyttsan!! Let's get smokin hot!!

Nu är det riktigt varmt igen! Det trodde man inte när det var kallt och man verkligen frös, brrrrrr!!
Ibland blir det nästan för mycket med värmen. Som när man sätter på en platta på spisen och håller tungan där, mot värmen, aaaaaahhhh ooooooh varmt!! Ojojojoj det steks! Jag blir svettig! Uhu, nu är det riktig värme på gång! Varmare än kyla! Mindre varmt än cigg, (som man bränner sig på) men bara lite (mindre varmt). Jodå, nu är det varmt.

fan va varmt det är då! eller?! vi tycker det är varmt i alla fall. kanske inte lika varmt som när man bränner sig på en cigg. men JÄTTEVARMT!!! mycket mycket varmare än när man fryser. men inte lika varmt som när man bränner sig... jaja det där vet du redan... men faaaan. varmt eller?! nä skojar du?! vaaaaaaarmt! men det går bra. vi håller fortet. släpper ingen jävel över bron. men varmt, nä liiiite....

Vi här på juntan anser oss vara relativt skärpta. Vi är inte Pandit Pran Nath, men vi kan tänka hyfsat bra och har koll på mycket. Men ibland blir det fel någonstans i den gråa klumpen. Det är då man börjar tro att thrash-livsstilen har tagit ut sin rätt, men det kanske bara är värmen.

I artikeln om singulariteter som vi publicerade häromsistens uppstod det två ganska grova fel. Först och främst skrev vi att event horizon är "den radie i svarta hål då massans densitet blir så stor att den skapar en singularitet". Det är helt åt helvete. Singulariteten sitter ju I MITTEN av ett svart hål. Event horizon är där informationen slutar komma ut ur det svarta hålet, på grund av gravitationen. Sen stavade vi Kurt Schwartzchild fel. Det står ju till och med i bilden med Z!!!

Vi är ödmjuka i alla fall. Och nu hann vi ju före den där lilla 13-åriga professorn med flaskbottnar som sitter i rullstol trots att han är helt frisk bara för att köra Stephen Hawking-bagen fullt ut, som satt redo med sina viktigpettriga små fingrar på tangentbordet någonstans i obygden.

Okej, Terry Riley brukar väl kallas kungen av minimalism. Här på juntan tycker vi att det räcker med "kungen". Redan tidigt sextiotal, när alla andra fortfarande var råkristna och duschade varje dag och använde shampo och sånt skit, hade han testat meskalin för länge sedan och börjat göra maratondrone-konserter med bandloopar och sånt. Han var bara tyngst liksom. Terry Riley brukar säga att hans inspirationskälla var La Monte Young, en annan kompositör som är så heavy att man aldrig får höra hans musik nästan, han är så petig med vibbarna att han oftast helt enkelt bara skiter i det istället, och bara går omkring och ser tung ut.
Lyssna då på detta: BÅDE La Monte och Terry Riley kände en kille som dom tyckte var det fetaste, nämligen en indisk sångare som hette Pandit Pran Nath. Första gången Terry Riley hörde honom sjunga började han gråta. Sen lämnade han hela sin musikkärriär och stack till Långtbortistan och blev hans elev. Shit! Om TV4 får tummarna loss och startar den där "kungen av drone" tävlingsdokusåpan och inte har med Pandit Pran Nath har dom gjort bort sig kraftigt. Extremt mycket har dom gjort bort sig. Om dom inte blir extremt röda i ansiktet har dom inte fattat att dom har gjort bort sig. För det har dom. Mycket mycket pinsamt.

Som någon så riktigt påpekade i en kommentar till förra slipstexten; varje riktig man vet såklart att det är slipsen som gör en kvinna. Det har vi ALLTID sagt! Låt därom inga oklarheter råda. Kvinnor i slips - vi böjer våra usla ryggar och kysser marken ni går på. Vi bygger kyrkor till er ära, vi döper våra barn till "Kvinnor I Slips". Men kom ihåg, om ni inte slutar dumpa oss kommer inga slipsar i världen att hjälpa er.
Och vad gäller män och slips rubbar vi oss inte en millimeter.

Nu är det allt bra varmt hörni! Jättevarmt!!! Inte riktigt lika varmt som när man bränner sig på en cigg men helt klart varmare än på vintern. Om det inte vore för att vi fått värmeutslag i skrevet och armålorna skulle vi bara go with the flow och bada järnet hela dan. Nu pga de där jäkla utslagen har vi istället fått beöksförbud med hela jävla mänskligheten. Men vi är tappra. Vi håller fortet och släpper inte en jävel över bron. Det är varmt. Det är hot!

Då 100% av juntans redaktion är mer eller mindre nyligen dumpade, har vi haft anledning att fundera på det där med kvinnor. Vi förstår oss helt enkelt inte på dom. Vi är som främlingar inför dem. Verfremdung! Men för sjutton, det finns ändå en del poänger med kvinnfolket. De är snygga till exempel!!! Tänk dig den fulaste kvinna du kan komma på. Visst fan är hon snygg likförbannat. Det är annat än män det, tillåmed snygga män är ganska fula om man tänker efter. Ett tag när vi i redaktionen var som allra mest bittra
började vi prata om att böga istället men det hela föll på att vi omöjligen kan hålla oss för skratt när vi ser en naken man. En naken man är det mest tragiska som finns. Så det blev inget med bögeriet. Vi tänker ge kvinnan en chans till innan vi hissar homoflaggan. Men EN chans blir det, inget mer!! Så skärp er nu tjejer.

Okej, nu kommer en god nyhet för alla dom som är så trötta på sina kontaktlinser att dom snart kommer att spränga offentliga byggnader i Europas största städer, för att sedan lägga hela asien och USA under sitt fruktansvärda skräckvälde.

Focus Progressives: A soft, disposable contact lens
...and a great looking alternative to bifocals!

Progressiva linser! Dessutom döpta efter det holländska progressivebandet Focus! Så jävla skönt, det var nog fan på tiden det va?!

Forget about those old bifocals. Now, slip into something a lot more comfortable, practical and youthful. With Focus Progressives, you'll see clearly and naturally - up close, far away and in-between. Focus Progressives allow you to continue your active lifestyle without the hassles of bifocals or reading glasses. And if you have never worn contacts, you'll be amazed at how natural and comfortable they feel.

HELGSKÖNT

Nu är det helg i alla fall. Efter en jävla vecka till slänger vi upp fötterna i vädret och bara fluddrar ner oss. Slappnar av, helt enkelt.

Nu tänkte vi snacka lite om en helt jävla thrashad grej. Nämligen en liten snubbe som kallas singulariteten. Längst inne i svarta hål är det så jävla sjukt alltihopa att man kommer till en punkt då massans densitet blir typ oändlig. Rymdtidens kurvatur är extrem där, säger folk som snöar på sånt här for a living, 24-7, eller kanske bara åtta timmar om dan, eller vad fan vet jag.

En lirare som heter Kurt Schwartschild applicerade Einsteins fält-ekvationer på svarta hål för att hitta den radie i svarta hål då massans densitet blir så stor att den skapar en singularitet och försvinner från det synliga universum, eftersom den extrema gravitationen förhindrar allt ljus och all strålning från att komma ut. Detta kallas "event horizon", som även gav namnet till en inte helt körd skräck-science fictionfilm.

För ett svart hål vars massa är den samma som tio solar, ligger event horizon på 189 kilometer.

Vi på juntan tycker singulariteter är hur grymma som helst, och borde finnas att köpa på Claes Ohlson. Nu kanske det är några år kvar tills den tanken kan bli verklighet, men vafan, inte ska man gå omkring och sura för det. Gå och tjacka en Kurt Schwartschild-bok och några follor istället, lägg dig på sofflocket och bara stäng av förnuftet. Ssssswwwwich!!!!